Års - och hållbarhetsredovisning 2019

Dekorativ bild

Stadens nya destinationer

När vi utvecklar framtidens attraktiva stadsdelar fokuserar vi på att skapa det bästa livet mellan husen.

I Sverige har befolkningen i storstäderna ökat snabbt under de senaste femtio åren samtidigt som glesbygdskommuner har minskat dramatiskt. Många människor från andra delar av världen har också kommit till Sverige och även de har oftast valt att bosätta sig i de större städerna. Den snabba tillväxten ledde till likformade städer, där bilvägar mellan bostad och arbete oftast prioriterades före människan, och där förtätning i stället för utbredning sågs som rimliga lösningar för komplexa behov.

Städerna och kvarteren som skapades blev ofta svåra att leva i, de begränsade människor i stället för att ge dem utrymme och beskar deras fantasi istället för att bejaka den. Såväl själ och charm som gemenskap och omtanke offrades och tvingade fram hårda och ovänliga miljöer utan skönhet eller utrymmen att vila i.

Det här var effekter som den danske arkitekten Jan Gehl redan 1971 skrev om i sin bok ”Livet mellan husen”. Boken fick ett enormt gensvar i hela västvärlden och budskapet var omöjligt att missförstå: mångfald och variation var nödvändiga ingredienser för att skapa en levande stad och att det inte är själva husen som är det viktiga utan ytorna och aktiviteterna mellan dem. Att det i själva verket är platserna som ger möjligheter till möten mellan människor som är det verkligt betydelsefulla för hur människor trivs i en stadsmiljö.

– Vi på Atrium Ljungberg har som idé att utveckla stadsdelar och vi gör det med stöd av vår vision ”alla vill leva i vår stad”, en tanke formad just av förståelsen för att det är människor och deras livslust och drivkrafter som gör en plats attraktiv, säger Jon Allesson, affärsutvecklingsansvarig för stadsinnovation på Atrium Ljungberg. Jon har bland annat varit en drivande kraft i vårt utökade fokus på kulturen i stadsbilden.

– När vi utvecklar våra platser är ett levande kulturinnehåll en central pusselbit. Eftersom vi ofta utvecklar och äger större sammanhängande områden så har vi möjligheten att satsa på olika typer av inslag som tillsammans stärker helheten. Att urbana stadsdelar som Sickla och Slakthusområdet ska ha arenor och scener som kan fungera för olika innehåll, många timmar på dygnet, är något som vi har med oss in redan i planeringsstadiet, fortsätter Jon.

För att en plats ska locka människor under hela året och alla tider på dygnet behöver det finnas många anledningar att vara där. Atrium Ljungberg utgår därför ifrån konceptet ”the power of ten” – att det ska finnas minst tio skäl att besöka platsen. Detta innefattar bland annat aktivitetsmöjligheter för sport och lek, kultur och lärande, mat och uteserveringar samt lugna oaser. Allt tillsammans skapar ett folkliv över hela dygnet som i sin tur bidrar till att skapa en trygg plats.

I planeringsarbetet av de stora stadsutvecklingsprojekten i Sickla och Slakthusområdet har vi valt att samarbeta med den internationellt erkända arkitektbyrån Gehl, som grundades år 2000 av Jan Gehl. Vi delar helt enkelt grundidén om den stora betydelse som fysiska platser spelar i människors liv och att allt börjar och slutar med livet mellan husen.

Kristian Skovbakke Villadsen, Partner & Director på Gehl, har varit inblandad i arbetet med både Sickla och Slakthusområdet och ser stor potential i båda platserna.

– Atrium Ljungberg har med Sickla och Slakthusområdet skapat fantastiska exempel på hållbar stadsplanering. Genom att omprogrammera och förtäta den existerande stadsstrukturen stöds och stärks den befintliga infrastrukturen, kollektivtrafiken och – kanske viktigast – ett hållbart stadsliv. Gehl har under det senaste året gjort en resa tillsammans med Atrium Ljungberg, Nacka kommun och Stockholms stad med en serie workshops, studiebesök och masterplaner för att utforska vad som krävs för att skapa en aktiv stadsdel. På senare år har Stockholmsområdet fått flera bra bostadsområden och även kontors- och handelsområden, men väldigt få exempel på nya stadsdelar där bostäder, kontor och handel smälter samman med kultur och utbildning och skapar en destination i form av en ny aktiv stadsdel, säger Kristian.

Redan idag kan vi tydligt se hur influenser och erfarenheter från några av vår samtids största och mest framgångsrika stadsplaneringsprojekt i Gehls regi kommer att påverka Stockholms kommande innerstadsdelar. Det syns i utformningen av de tänkta kvarterens många mötesplatser och stråk men också i de gröna punkter som ersätter stora torg. Extra tydligt blir det när man följer de lugna gågatorna där cyklar och gående får återerövra de platser i staden som biltrafiken tidigare hade företräde till. Det finns en stark intention att våra platser ska vara så sammankopplade att människor kan nå alla delar med cykel eller till fots.

I det gemensamma arbetet har även de gamla industrimiljöernas strukturer och material fått finnas kvar och bilda både stomme som inspiration för de nya ytor som ska ge plats för ytterligare människor. Mest påtagligt är alla de synliga attribut som till exempel den rika mängden bevarat handslaget tegel i fasader och olika detaljer från den industriella epok under vilken många av byggnaderna uppfördes.

– Såväl Slakthusområdet som Sickla kommer att bli platser som människor aktivt väljer för att bo och arbeta i eller besöka, helt enkelt för att de är skapade för att göra människors liv både större och mer innehållsrika samtidigt som de ger möjligheter att också lösa utmaningen som våra livpussel ställer oss alla inför. Men här är också uppfattningen stark att vackra miljöer verkligen påverkar oss i hur vi ser på världen och även gör oss mer välvilligt inställda till varandra, kanske till och med till lyckligare och mer kreativa människor, säger Jon.


KORT OM GEHL

Gehl är en rådgivningsverksamhet som arbetar med stadsplanering, offentliga rum, stadsliv och arkitektur som sätter människan i centrum. Gehl har sedan år 2000 arbetat internationellt i över 250 städer och har idag kontor i Köpenhamn, New York och San Francisco. Gehl har som mission att skapa städer för människor och tar i sitt arbete utgångspunkt i mångårig forskning om hur den fysiska miljön påverkar människors livskvalitet.