Vad definierar unga tjänstemän? - Atrium Ljungberg

Vad definierar unga tjänstemän?

Att definiera en hel generation är vanskligt. Samtidigt har arbetsgivare i Sverige ett behov av att förstå drivkrafter och barriärer hos sina yngsta medarbetare – en historiskt unik generation, som spretar åt flera håll.

blobid1.jpg

Trots bilden av generation Z på barrikaderna jämte Greta Thunberg, finns det flera olika strömningar inom generationen. Bilden av de utpräglade särdragen hos en generation som vuxit upp under högkonjunktur och blomstrande arbetsmarknad går isär. Enligt Anders Parment, generationsforskare på Stockholms universitet, har unga medarbetare varit lite bortskämda de senaste åren.

– Den här generationen har ju präglats av en oerhört lång högkonjunktur, utan att behöva uppleva vare sig inflation eller höga räntor, säger han.

Parments inringning bekräftas i en artikel publicerad i Resumé där arbetsgivare beskriver hur de upplever en generation som saknar ”hungern” de sett hos tidigare generationer. Och Atrium Ljungbergs undersökning bland tjänstemän i Sverige visar att unga lägger allt större vikt på ett jobb som bidrar till den egna hälsan jämfört med ett som skapar en bättre värld, eller arbetsgivare som engagerar sig i hållbarhetsfrågor.

Viktigt att belysa i sammanhanget är att en enda röst inte kan representera en hel generation. Atrium Ljungbergs undersökning visar att svaren ofta är signifikant spridda i målgruppen, och att den vill mycket. Unga tjänstemän vill lägga stort fokus på sig själva på arbetsplatsen (Se kapitlet ”Maxa jaget!” i rapporten Balansera), samtidigt som forskning visar att de också är måna om demokratiska beslutsprocesser. Rätt balans mellan jaget och laget behövs för att få gehör hos denna målgrupp.

Atrium Ljungbergs undersökning visar också att unga tjänstemän föredrar att sitta i eget kontorsrum framför i öppet kontorslandskap, samtidigt som gemenskap och socialt umgänge är det de helst vill få ut av den fysiska arbetsplatsen. Unga tjänstemän värderar trivsel högt på den fysiska arbetsplatsen, samtidigt som det inte är viktigt att den ska kännas som hemma. Förklaringen kan ligga i det stora fokus på arbetslivsbalans som de nu efterfrågar – där privatliv och arbete tydligare kan separeras.

eget-rum.png

Oavsett åsikter och preferenser, har de senaste åren utan tvekan inneburit en stor förändring i unga tjänstemäns vardag. Pandemi, ekonomisk kris, krig i Ukraina och klimatförändringar har gett upphov till ett sorts konstant krisläge, en upplevd ”polykris”, i mångas liv. Oron visar sig inte minst bland de yngsta medarbetarna. Faktum är att unga medarbetare uttrycker betydligt större oro jämfört med äldre kollegor. Störst är oron för att bli utbränd samt att inte prestera tillräckligt bra. Det finns också en stor oro hos yngre att inte göra karriär eller att inte uppnå sina drömmar i yrkeslivet.

Framåt blir frågan hur arbetsgivare kan skapa lugn och trygghet för sina yngsta kollegor med särpräglade behov. Enligt Sven Svensson, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, handlar det om att skapa tillit, för att engagera och motivera unga medarbetare.

– En arbetsplatskultur präglad av tillit till att anställda kan fatta bra beslut och styra över sitt arbete själva utan detaljstyrning. Detta förutsätter samtidigt en tillåtande kultur där det är okej att göra fel och okej att fråga om hjälp när det behövs, säger han.

Trots spretande drivkrafter och behov i arbetslivet inom generationen, kan vi se fyra tydliga spår som präglar unga tjänstemäns relation till arbetsliv i dag och imorgon:

  • Klantacceptans

    Polykris och otrygga anställningar ger upphov till krav på mer medmänsklighet, acceptans och trygghet på arbetsplatsen.

  • Livsbalans

    Tydligare gränser mellan jobb och fritid, flexibilitet plus innehåll som bygger identitet. Ungas krav på arbetsplatsen är komplexa.

  • Maxa jaget!

    En jakt på personlig utveckling väger tyngre än att skapa en bättre värld, om du frågar unga tjänstemän. På köpet kommer lärandetörst och bekräftelsebehov.

  • Sundhets

    Med oro som bränsle blir faktorer som människor kan påverka själva allt viktigare i arbetslivet.

Dessa är fyra områden som tillsammans beskriver unga medarbetares behov och drömmar i Sverige i dag, som deras ledare förväntas balansera. Läs mer om dessa områden och mycket mer i vår rapport Balansera – Den nya arbetslivseran enligt unga tjänstemän i Sverige.