Framtidens kontor och arbetssätt – 5 trender
Fem trender som präglar framtidens kontor och arbetssätt:
- Gränsöverskridande och inspirerande kontor
- Våra olika sinnen får större utrymme
- Kvarterskontor får oss att känna oss som hemma
- Arbetsplatser tar hänsyn till människors olikheter
- Fler företag verkar tillsammans i variationshus
1. Gränsöverskridande och inspirerande kontor
Framtidens kontor och arbetssätt präglas av ett tydligare mänskligt perspektiv. Om dåtidens kontor jämfördes med fabrikens effektivitet, kan framtidens kontor beskrivas som ett ekosystem för människans komplexitet, där tankefrihet, rörelse och idéer uppmuntras. Nu formas såväl zoner för fokusarbete och förtroliga möten, som för öppna ytor som fylls på med innehåll tillgängligt för både medarbetare och medborgare.
Dessa gränsöverskridande platser hämtar inspiration från hotellens värld där lobbyn, med dess sociala ytor och service i fokus, blivit navet för hela verksamheten. Likt en omtänksam concierge med koll, erbjuder arbetsplatsen skräddare, cykelservice, barnpassning, tvätteri, gym och matleverans – allt för att ge medarbetare mer tid över till arbete och fritid.
Arbetsplatsen blir tight integrerad med livet utanför
Arkitekter beskriver kontorshus med integrerad kollektivtrafik och avancerade omklädningsrum som nudgar medarbetare in i rätt start på dagen. Framtidens kontor är människors livsnav, långt bort från standardiserad yteffektivitet, 9–5 och söndagsångest. Kultur får en given plats och medarbetare och medborgare uppmanas gå på konstutställningar, föreläsningar och bio i husen som innan bara huserat skrivbord och whiteboards.
Med ambition att binda samman arbetsplatser med livet utanför, skapas offentliga gränssnitt från kontoren ut mot kvarteret. Det är i mellanrummen identitet och kultur skapas. Att kunna gå ner till baren efter jobbet, delta i yogapasset eller coworka i parken, blir allt viktigare för kunskapsöverföring och rätt stämning. Så gror kultur och gemenskap i arbetslivet.
2. Våra olika sinnen får större utrymme
I takt med att kontoren blivit allt mer sömlöst ultraintelligenta, har en parallell utveckling formats. Under distansarbetets peak har sinnliga upplevelser av hemmet tagit fäste. Arkitekter med mänsklig hållbarhet i fokus beskriver att det ur ett psykologiskt perspektiv ger mer tillfredsställelse för medarbetare att vara low tech, än hyperdigitala. Att själva kunna styra ljuset från skrivbordslampan eller kunna öppna ett fönster manuellt får ett ökat värde.
Nu formas kontorens sinnesrum, ofta med hjälp av till synes osynliga verktyg, men som har vetenskapligt bevisad effekt på välmående. Något så enkelt som hur skrivbord placeras och formges kan skapa olika typer av dialog. Ett ståskrivbord eller en sittplats med olika riktningar där exempelvis kroppsposition spelar in kan bjuda in till samtal liksom skärma av.
Det är inte enbart möbler och inredning som sätter tonen för kontoren; nu växer betydelsen av att alla sinnen tas i beaktning. Arkitekter jobbar därför mycket med doft, ljud och ljus i utformningen av sina miljöer – ofta med naturen som inspirationskälla. I jakten på produktiva och välmående medarbetare, låter företagen det gröna flytta in. Och kontoren sträcker sig samtidigt ut på terrasser och i parker.
Mer gröna inslag och naturmaterial för att aktivera våra sinnen
Med utsikt över staden kan medarbetare påta i jorden, skörda honung eller jobba vid utomhusskrivbord. Dessutom adderas pauser från kontorsmiljön med rum som närmast liknas vid en konstinstallation där sinnena får avkoppling med hjälp av rätt ljud och ljus, ibland helt utan digital närvaro. Rummen sägs ge samma effekt som en promenad i parken.
Förutom en explosion av gröna växter på kontoren, syns andra biofiliska inslag med ljus som följer dygnsrytmen, dofter som skapar minnen, och taktila material såsom natursten och närproducerat trä. Dessutom sker fler satsningar på akustik som förhöjer kvaliteten på möten och samtal. Små, smarta designrika detaljer får större betydelse än de tidigare haft. Som när ett raster under belysningen skapar mönstret av ett lövverk på kontorets möbler.
3. Kvarterskontor får oss att känna oss som hemma
Tänk dig en stad; här finns offentliga platser, lugna oaser, parker och täta kvarter. I stadens variationsrikedom har människor valmöjligheter, där olika behov och humör tillgodoses med ljusa, mörka, tysta och bullriga platser. Föreställ dig sedan ett kontor med samma beståndsdelar. Nu planeras kontor med fysisk rörelse och social atmosfär i beaktning. En trappa kan bli en plats för oväntade möten, en lobby öppnar upp mot gatan, och ett intimt kök ger trygghet. Smarta arkitektoniska grepp gör att kontorets ytor påminner om gator, torg och innergårdar fyllda med arbetsplatser, kontorskvarter och aktivitetsområden.
I kvarterskontoret är flödet noga uträknat – det publika längst ut och ju längre in människor rör sig, desto mer familjärt. Till slut, i kontorets innersta centrum, är det som allra mest privat och lugnt. Vertikalkommunikationer är placerade längst med kontorets myllrande avenyer, medan små stigar letar sig ut mot kontorets dagsljus och öppna ytor. Om det är asfalt på utsidan, mjuknar materialen successivt på insidan; från sten till trä och matta.
Nya rum präglade av kulturell gemenskap
För att ge medarbetare oaser de kan landa i mellan arbetsuppgifter, skapas nya rum. Hos techbolagen i Silicon Valley införs så kallade ’Hemmabaser’ med inspiration från det amerikanska skolsystemet. I ett sådant rum samlas normalt elever mellan sina lektioner. På aktivitetsbaserade kontor finns dessa i stället till för att medarbetare ska kunna lämna sina tillhörigheter, tilldelas arbetsuppgifter och i viss mån arbeta, även om hemmabasen först och främst är en tillfällig zon. Kulturell gemenskap definierar miljön, och här kan medarbetare fira gemensamma prestationer, men också få plats för det privata – såsom bilder på familjemedlemmar som traditionellt hörde hemma på de dedikerade skrivbordplatserna.
På andra kontor i världen skapas hela hus för gemenskap där medarbetare uppmuntras till lärande och lek tillsammans med andra, om det så är genom workshops i att dreja eller att tillsammans snida i trä. Om du i stället föreställer dig en stor sal fylld med standardiserade skrivbord, med likriktad belysning och monotona färger, finns där inget att upptäcka runthörnet. Tänk en stad som ser ut så, vem vill bo där?
4. Arbetsplatser tar hänsyn till människors olikheter
I spåren av pandemin har Den stora uppsägningen fått fäste. Globala bolag vittnar om hur medarbetare byter jobb som aldrig förr. Vi står inför ett maktskifte – från att ha varit arbetsgivarens marknad, är det nu medarbetarna som tar kommandot över arbetsmarknaden. Framtidens kontor och företag måste ta hänsyn till människors olikheter. När varje individ premieras vinner arbetsgivare lojalitet. Nu skapas miljöer med mångfald i fokus, där personlighetstyper översätts i arkitektur för att medarbetare ska få vara sina bästa jag. Förutom att skapa miljöer som främjar medarbetarnas hälsa genom fysisk aktivitet, intar arkitekten rollen som miljöpsykolog, för att även främja människors psykiska välmående.
Om det så handlar om att lyfta extroverta eller introverta personlighetsdrag, eller att skapa olika rum baserat på energi för dagen, tas hänsyn till många människors skilda behov i miljöerna. Här lyfts även hemarbetare fram och jämställs i fysiska mötesrummet med hjälp av smarta tekniska lösningar, som robotar och hologram. En bukett av smårum träder nu fram, med fokus på många olika typer av aktiviteter på särskild plats: Zoom-rum, fokusrum, ytor för sammansvetsning, wellness-rum, rum för förtroliga samtal och rum för avkoppling. Från att ha satsat på stora strukturer, formar arkitekter nu kontor efter andra skalor med fokus på det lokala, genuina och mer mänskliga.
5. Fler företag verkar tillsammans i variationshus
Framtidens kontorshus har möjlighet att husera mer än enbart en verksamhet. Variationshusen innehåller såväl olika företag, som föreningar och kulturliv. En reklambyrå som blir nattklubb, eller en startup-lokal som transformeras till lärosal för en körskolas kvällskurser. I takt med att företag hittar nya hybrida sätt att arbeta på, förvandlas även kontoret till ett tvärvetenskapligt centrum där människor kommer och går. Här lär sig medarbetare från varandra i symbios, och miljöer delas för att främja innovation samtidigt som platsen bli mer resurseffektiv. De varierade kontoren är A och O för hållbart stadsbygge och variation blir det främsta måttet för kontorets miljömässiga hållbarhet, enligt arkitekterna.
Att som företag kunna omvandla sin hemvist i takt med föränderliga tider, blir ett måste för att kunna anpassa sin verksamhet. Denna insikt ritas nu in i arkitekturen; med rum som kan byta skepnad likt en teaterkuliss. Från mötesrum till meditationssal – och från matsal till workshopyta på ett knyck, blir en ny brief till arkitekter. Variationshusen ska lätt kunna anpassas efter nya verksamheter utan att nästa bolag behöver blåsa ur lokalerna. Gedigna material och smart arkitektur planeras i tidigt stadium. Rum kan storleksanpassas, väggar flyttas och inredning justeras. Ett cirkulärt tänk med återbruk i spetsen, blir viktiga verktyg i strävan efter minskat fotavtryck. En långsiktig transformation av hela kontorshus sätter nu agendan och starka band formas mellan arkitekter, hyresgäster och fastighetspartner.
Bilder: Studio O+A
Vill du ta del av fler spaningar om framtidens kontor och arbetsliv? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
