Behövs ens kontor i framtiden?

Framtidens kontor – från avveckling till utveckling

Det hemarbete som följde pandemin såg många som en indikation på att kontoren i det närmaste skulle försvinna helt. Och visst finns det bolag som valt att, helt eller delvis, flytta organisationen till den digitala sfären. Samtidigt var det få av de mer anrika bolagen som var övertygade om att kontoren skulle försvinna helt. Något som visade sig vara korrekt.

En studie visar att fler jobbar hemifrån några dagar i veckan, där en framväxande norm är att jobba tre dagar i veckan på kontoret och två dagar hemifrån. Trots detta har inte efterfrågan av kontorsyta minskat nämnvärt. Tidigare nämnda studie antyder att nedskärningar av kontorsutrymmen endast ligger på 1-2% i genomsnitt, vilket pekar på minskningar i densitet snarare än själva utrymmet. Samma studie visar även att människor är mer benägna att vistas på kontoret om restauranger, barer och annan service finns på bekvämt avstånd.

Idag handlar inte diskussionen om kontoret om dess vara eller icke vara. Utan istället om kontorets storlek och vad som ryms där, baserat på de lärdomar man dragit av pandemin.

Kontoren minskar inte utan byter skepnad

Redan på 1970-talet studerade sociologer the strength of weak ties och vikten av oplanerade fysiska interaktioner för att driva nya idéer. Att dela bord i lunchrummet eller bolla idéer vid kaffemaskinen är enligt dessa studier mer effektivt och kreativt än att samtala i ett digitalt möte.

En av anledningarna till att människor valt att fortsätta arbeta hemifrån är möjligheten till koncentrerat arbete, något vissa menar är ett underbetyg till kontoren. Men även om fokus ökar på hemmakontoret, vad händer med innovationen, den sociala samvaron och den mentala och fysiska hälsan?

Mindre kontorsnärvaro betyder inte mindre kontor

Statistiskt sett spenderar vi visserligen lite mindre tid på kontoret idag än innan pandemin. Det har lett till att många ser ett matematiskt samband mellan hur många som jobbar på kontoret och hur stor lokalen bör vara. Kanske måste lokalen bli lite mindre, men det finns vitala delar av en arbetsplats som inte kan ignoreras såsom reception, lunchrum och att säkerställa ergonomiska arbetsplatser. Dessutom kommer kontoret behöva fylla nya funktioner. Arbetsplatsen och dess omgivningar kommer framöver att vara en plats för social samvaro och ett utbyte av tankar och idéer.

Att minska kontorsytan till följd av ökat hemarbete är därför inte en långsiktigt hållbar lösning för företag som livnär sig på idéer, samverkan och skapande. För hur påverkas egentligen inspiration och personlig utveckling på sikt vid avsaknaden av spontana fysiska möten och samtal? Om man vill gynna the strength of weak ties, som vi nämnde ovan, måste kontoren bli mer inbjudande.

Ja, vi vill faktiskt hänga med varandra!

Faktum är att många saknat spontana, meningsfulla möten och känslan av tillhörighet. Hela sju av tio tjänstemän längtar efter att umgås på kontoret och chefer uppger att kontorets främsta syfte kommer att vara ett nav för gemenskap och kulturbyggande. Vi mår helt enkelt bra av att träffas: att få snacka med kollegorna efter ett möte, och att stöta ihop i korridoren är både gemenskapsbyggande och inkluderande.

Inte minst yngre generationer ser värdet i meningsfulla sociala sammanhang, efter att de satte livet på paus under pandemin. De värdesätter bland annat att välkomnas till företaget av andra människor och få en ordentlig onboarding.

Låt kontoret bära, bygga, eller omforma varumärket

Vi ser nu att fler förstår hur kontoret kan stärka företagets varumärke. Kontoret blir en del av identiteten och ska inte bara vara snyggt invändigt, utan ligga i rätt stadsdel och kvarter. Ofta väljer man olika platser beroende på om företaget ska framstå som innovativt och kreativt eller tryggt och förtroendeingivande. Det är också en viktig del i att attrahera eftertraktade medarbetare i branscher med en konkurrensutsatt arbetsmarknad.

Därför vågar också företag flytta sina kontor till platser som stämmer bättre överens med deras identitet, så kallade identitetskvarter. Idag ser vi hur varumärken som tidigare varit djupt förknippade med landets mest exklusiva adresser börjar intressera sig för platser med en annan typ av karaktär och historik. Slakthusområdet är ett exempel på just detta. Petter Klingofström, affärsstrateg på Atrium Ljungberg, berättar mer:

– Till Slakthusområdet flyttar företag för att tweaka och komplettera vad bolaget står för och positionera sig som front runners. Att flytta ut från stan gör inte bara att man kan uppfattas som lite coolare utan också framgångsrik nog att etablera sig och skapa sin egen plats i staden.

Petter Klingofström, affärsstrateg på Atrium Ljungberg. Foto: Mattias Bardå

More is more på framtidens kontor

I efterdyningarna av pandemin valde vissa företag att, förståeligt nog, inte ta några beslut gällande kontor. Men nu börjar allt fler ta beslut, satsa och genomföra förändringar. Frågan har blivit allt viktigare och har flyttat från HR:s bord in i styrelserummet. Dessvärre väljer många företag kontor utifrån vilka andra som verkar i området, istället för att se diversifiering och omväxling som grundstenar för kreativitet och innovation. 

Faktum är att framtidens kontor kommer att ge mer av allt. Och även om kvadratmetrarna minskar något behöver kontoret erbjuda både värde och möjligheter. Morgondagens kontor kombinerar samtalskuber och mötesrum för det koncentrerade arbetet med ytor för gemenskap och samarbete liksom fysiskt och mentalt välmående.

Trenden visar att företag med liknande drivkrafter och värderingar vill mötas, inspireras och lära av varandra. Kontoret ska därför vara en plats för meningsfulla och stimulerande möten som också matchar företagets egen identitet. Det här är precis vad vi just nu skapar i Slakthusområdet. Spännande, va? Ta en titt på hur vi bygger Stockholms nya mötesplats för mat, kultur och upplevelser i en av stadens mest unika och kreativa stadsdelar.